My Poetical Mind

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva
men jag skriver helt enkelt bara..
Nu mår jag i alla fall bättre.
Det var verkligen kaos i hjärnan och hjärtat innan.
Jag är förvånad själv att det helt plötsligt gick över.
Klart att det känns lite, men det gör inte lika ont.
Jag har gråtit de tårar jag skulle gråtit,
jag har varit ledsen över det jag skulle vara ledsen över.
Nu känns det lite tomt i kroppen, men samtidigt en lättnad
Men än det inte över men jag hoppas att saker och ting
kommer att lösa sig till slut.
Men det känns som saker och ting är mest mitt fel men jag
ska försöka att inte tänka så. Man är ju flera i ett bråk eller en incident.

Jag vet inte riktigt vad det är med mig ibland
ibland är det så obehagligt eftersom det reflekterar
hur jag var för länge sedan, fast skillnaden är att
nu kan jag vara så i en dag eller två. Men förut var
jag sådan i veckor, till och med månader.
Men som jag har nämt förut så har jag klarat mig ganska
så bra och jag har kommit väldigt långt.
Men när många saker händer på en och samma gång kan det slå över.
Så är det för alla männsikor. Det är som flera saker som läggs på
som en tynd över hjärtat och till sist blir det för tungt och då slår det över.
Hur jag lyckas undkomma det ? Ibland gör jag inte det men
för det mesta så gör jag det. Det som är bäst är då : Tid

Jag vill inte låta det som har hänt mig förstöra mig
och låta det spralliga i mig försvinna. Försvinner det
så försvinner hela jag. Men jag är dock rädd
för att bli lämnad, eftersom jag blivit det gång på gång.
Men jag måste erkänna att jag är ganska bra på att tro
och inbillar mig saker. Men det är bara för att jag är rädd
och osäker. Då är det bara att visa mig att det inte är så.
Men klart så förstår jag att man inte ska behöva bevisa hela tiden
men det kräver jag inte heller.

Det är lite upp och ner för mig nu men jag tänker inte låta
det vara så jämt. Det kommer inte jag klara av och jag måste
försöka tänka framåt. och tänka " vad kan jag göra bättre"
Jag tänker inte sätta en massa krav på mig eller andra.

På senaste tiden har jag inte riktigt kännt igen mig själv
och några har fått en bild av mig som inte riktigt stämmer
överens om den jag är. Utan mer på den jag en gång var
som tyvärr dyker upp som en skepnad i bland.
Men det är en kamp. Jag vet att det låter lustigt det jag skriver.
Men ni uppfattar det på ett sätt men jag vet hur det ska uppfattas
men ville bara få ur mig lite. Att skriva blogg har som sagt hjälpt mig
Men i alla fall det som har hänt stannar hos mig och jag vill inte prata om det.
Huvudsaken är att det är bättre och det flyter på. I can do this!
Jag tycker inte om när folk ser mig nere, vill ju vara styrkan i andras liv
och så klart är väl alla svaga då och då. Men jag vill inte vara svag
och jag anser mig inte som svag hela tiden för den delen.

Men i alla fall så har min helg inte varit så speciellt bra
men det är en ny dag i morgon.
I  morgon så träffar jag Tim igen, han stannar en dag extra
och det förstår jag verkligen.

Take Care Folks!